OM JAG KUNDE DRÖMMA
NÄR JAG HÖR DIN RÖST
LJUDET AV DITT HJÄRTA
AV Stephenie Meyer
Efter att möjligen lite sent ha smittats av hypen kring Twilightserien gav jag mig härom veckan i kast med de två första filmerna. Precis som Harry Potter är målgruppen för Twilight företrädesvis ungdomar, men precis som Harry Potter har både böcker och filmer i Twilightserien visat sig tilltala publik betydligt längre upp i åldrarna. Jag fastnade hursomhelst för berättelsen och för karaktärerna i filmerna och har nu läst de tre första böckerna, den fjärde återstår.
Kortfattat handlar Twilight om en vanlig tonårstjej, Bella, som förälskar sig i vampyren Edward. Bellas bästa vän Jacob visar sig dessutom vara varulv. Kanhända låter detta både banalt, barnsligt och befängt men bortser man från karaktärernas skepnader handlar grundberättelsen i grund och botten om relationer, vänskap och kärlek. Författaren drar själv paralleller till Romeo och Julia genom att låta Bella jämföra sin situation med Julias - ett fenomen som återkommer på flera ställen i böckerna. Även Svindlande höjder vävs in på liknande sätt.
Där filmerna fokuserar starkt på kärlekshistorien mellan Bella och Edward får man i böckerna dessutom en hel del vampyr- och varulvsintriger, något som jag själv varken är speciellt fascinerad eller intresserad av men som ändå hjälper till att bygga bakgrundskunskap om karaktärerna och förklarar deras öden.
Som alltid med komplicerade kärlekshistorier så grips jag av svårigheterna för Bella och Edward och lockas hela tiden att läsa vidare för att se hur det ska sluta. Jag är ändå inte helt övertygad om att jag gillar det jag läser. Ur feministisk synvinkel blir jag många gånger förbannad över att Edward är en gammalmodig mansgris och att Bella borde sätta ner foten. Överlag har karaktärerna synnerligen könsstereotypa egenskaper. Trots detta kommer jag att läsa nästa bok. Måste ju få veta hur det slutar...
Kul att någon annan vuxen har läst Twilight!! Min äldsta dotter (12 år) är helt förälskad i böckerna och läser dem om och om igen. Hon ville också att jag skulle läsa dem och det har jag nu gjort (förutom de sista 50 sidorna i sista boken. Då tröttnade jag). Jag tyckte att första boken var ganska bra, men sedan tycker jag att böckerna blev sämre och sämre. Jag har också lite synpunkter ur en feministiskt perspektiv. Vad jag förstår är författaren mormon och jag tror att hon vill att ungdomar ska "hålla på sig", inget sex före äktenskapet, precis som Edward förespråkar. Men jag tycker mig också se ett underliggande budskap som skrämmer mig mycket mer än de traditionella könsrollerna och det är mäns oförmåga att hantera sin sexualitet och sin aggressivitet. Det är Bellas ansvar att se till att inte Edward blir för upphetsad så att han gör henne illa. Likadant är det i relationen till Jacob när han har blivit varulv. Bella måste hålla tillbaka. vad sänder det ut för signaler till unga kvinnor!? Det är ditt eget fel om du blir våldtagen/misshandlad?
SvaraRaderaDrar jag för stora växlar?
Har bara lyckats ta mig igenom första delen. Kände mig mer eller mindre tvungen eftersom ALLA kvinnliga elever har läst böckerna och många av dem älskar dem ju. Tyckte att det var lite väl mycket kass high school-film för min smak. Väldigt klyschigt och jag tycker del ligger en hel del i vad Lotta skriver ovan. Å andra sidan misstänker jag att om jag hade varit 14-15 så hade jag varit av en annan åsikt.
SvaraRaderaMen precis, jag håller med och jag hade liknande tankar när jag läste böckerna, både angående könsroller och förhållningssätt kring sex och förhållanden. Som vuxen har man ju mer perspektiv på de här frågorna och kan relatera till det därefter, men för en ungdom på väg in i vuxenlivet sänder böckerna ut inte lite obehagliga budskap om hur män och kvinnor bör förhålla sig till varandra och vilka egenskaper de har i sig. Nu är ju karaktärerna i böckerna bokstavligen "djuriska" eftersom de de facto inte ens är mänskliga, men för en tonåring kan det ju bli farligt om det här blir bilden av hur verkligheten ser ut, dvs att män inte har makten att kontrollera sig och att vi kvinnor måste ta hela ansvaret och agera med fingertoppskänsla för att inte råka illa ut.
SvaraRaderaEn sak som jag tycker är lite skrämmande och intressant är att efter denna flod av böcker och filmer med vampyr/varulvsteman så verkar det som fler elever verkar mindre säkra på att dessa varelser inte existerar. HAr diskuterat detta med mina elever och de två sista åren uttrycker några att det kanske, kanske, kanske finns en liten, minimal möjlighet att vampyrer faktiskt finns. Ofta säger de det på ett lite ursäktande sätt. Detta har ju förstås att göra med att vampyrerna framställs som så sympatiska och att de lever mitt ibland oss. Nosferatu och hans kompisar känns väääldigt långt borta.
SvaraRaderaJag har också läst dessa böcker, däremot inte på svenska utan engelska! Tror de är bättre på original-språket. Jag tyckte faktiskt riktigt bra om dem. De är härligt lagom okomplicerat komplicerade, om det förklarar något.
SvaraRaderaDen sista av böckerna fick mig däremot rätt så illa berörd i den första delen av den (tänker inte avslöja varför, eftersom det verkar att någon av er kommer att läsa den i alla fall). Men slutet var ett helt ok avslut.
Läste också på engelska men tyvärr gjorde det inte upplevelsen större för mig :-)
SvaraRaderaOkey, var väl helt enkelt lite min typ av bok. ;) hihi
SvaraRaderaFast jag kommer nog att ta en genväg och se filmerna för jag är ändå nyfiken på hur det hela kommer att utveckla sig, fast det kan man väl kanske ana... :-)
SvaraRadera