Igelkottens elegans

Läs den!

I en exklusiv bostadsrättsförening i centrala Paris bor ett antal odrägliga snobbar som vi lär känna genom huvudpersonen, portvakten Renées kritiska ögon. Renée är runt 50, hon har ett ofördelaktigt yttre och ett surt och trist sätt. MEN bakom den gråa och flottiga fasaden gömmer sig en kultiverad gourmand som älskar klassisk musik, konst och god mat. En riktig livsnjutare (eller kulturnjutare i alla fall).Varför är det så viktigt för Renée att alla ser henne som obildad portvakt med dålig smak? Läs så får ni se!

Bokens andra huvudperson är 12 åriga Paloma som tänker bränna ned familjens lägenhet och ta livet av sig den dag hon fyller 13. Paloma ser ned på de flesta i sin omgivning, i synnerhet på sin familj. Ett intressant personporträtt.

Själv plöjde jag denna annorlunda och tänkvärda bok på två kvällar/nätter (mamma var här och tog morgonpasset med Frida, min 5 månaders dotter).

Denna tänkvärda bok av Muriel Barbery blev en riktig storsäljare i Frankrike, författarens hemland. Den kommer nog inte att nå samma framgång i Sverige och det kan jag på sätt och vis förstå. Ibland blir huvudpersonernas utläggningar om konsten, människan och livet lite för långrandiga och pretentiösa. Det blir så tydligt att författaren själv vill få fram sina funderingar och det störde i alla fall min läsning lite. Vissa delar blev jag också väldigt besviken på. Vad hände med författarens fantasi och inspiration här? Varför går det plötsligt så fort? MEN det är absolut inte tråkigt utan kul, lättläst och tänkvärt som sagt.

Ett tips till alla bokälskare där ute!

Tack för alla boktips. Jättekul att läsa alla inlägg.

/ Cecilia

"Sirila gentlemän sökes" av Karin Brunk Holmqvist

Riktig sommarläsning är Karin Brunk Holmqvists böcker! Som vanligt är det äldre människor som är huvudpersonerna, ett ovanligt litterärt grepp, men Holmqvist skildrar äldre människors vardag väldigt bra och trovärdigt.

I denna boken är det de äldre damerna Margit och Alma, som bor grannar, och vars hus nu ska tvångsinlösas av kommunen för att göra plats för en ny väg till Sommarland. Vart ska damerna ta vägen, de som bott i husen nästan hela sina liv? De vill absolut fortsätta vara grannar, eftersom de träffas dagligen över en kopp kaffe. Till slut ordnar Margits son en tillfällig plats åt dem på äldreboende, och de flyttar in i samma rum. Samtidigt väcks tanken på att träffa varsin manlig vän, och sagt och gjort, damerna sätter in en kontaktannons samtidigt som de kämpar för att få behålla sina hus. De förstår också att det är något konstigt med föreståndaren för hemmet, Ulla.

Boken är varm och underhållande med roliga och välskildrade karaktärer. Mysig läsning!

"Riddarnas kamp" av Anna Jansson

Nyss hemkommen från Gotland med en signerad barndeckare av Anna Jansson i bagaget....Barnen ska få den när de blir större men jag var ju tvungen att läsa den själv!

Maria Wern är huvudperson i de vuxendeckare som Anna Jansson skriver. Hennes son Emil blir huvudperson i barnböckerna. I denan bok är det Medeltidsvecka på Gotland och allt kretsar kring riddarspelens torneringar. Emil går dit med sin klasskamrat Ubbe, och de träffar på en mystisk tiggare, en baderska som tvångsbadar dem, en spåkvinna som hatar turister och försöker lura dem, och en knäckäppleförsäljare som tar varje chans att sälja sina äpplen. Första dagen faller riddarna sovande ner direkt efter torneringen, andra dagen är det en sadelgjord som är avskuren och en lans som är bruten. Vem är det som försöker saboreta torneringen? Det försöker Emil ta reda på, för han har en egen detektivbyrå.

Boken var trevligt skriven och lite underhållande även för en vuxen läsare. Miljön skildras väl och det är lite roligt när man precis besökt Visby att man känner igen platser och gator. Hela boken genomsyras av medeltidskänsla under medeltidsveckan, men Emil och Ubbe är moderna ungar som tycker det är spänannde med medeltiden. Den blir nog aldrig riktigt otäck, ens för ett barn. Författaren själv tyckte att den vände sig till barn mellan 5 - 12, men jag tror att runt åtta år är den optimala åldern för den här boken. Lite väl enkel handling och upplösning för en vuxen person men säkert en bra barnbok.

"Hundraåringen som hoppade ut genom fönstret och försvann"

Jag har precis läst "Hundraåringen som hoppade ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson, och jag rekommenderar den starkt!! Det är en härlig bok som man blir glad av! Jag kom på mig själv med att allt som oftast dra på smilbanden - ja några gånger skrattar jag till och med högt!

Det är svårt att beskriva boken, men huvudpersonen Allan är som en svensk "Forrest Gump" (fast smartare). Boken börjar med att Allan rymmer från ålderdomshemmet på sin hundraårsdag. Så får vi följa hans rymning som blir till ett äventyr, varvat med berättelser från Allans hejdlösa, osannolika liv. Ett liv fyllt av fascinerande möten och tillfälligheter som påverkar historien.

Det som förvånar mig, är hur författaren får läsaren att hela tiden helhjärtat stå på hundraåringens sida, trots att han otaliga gånger begår brott mot lagen. Istället för att enbart ogilla Allans handlande, känns det nästan som om man har överseende med det, för att han är den han är, med sin enkla, raka, vänliga personlighet.

En bok jag rekommenderar varmt! Härlig!

Höstoffer av Kallentoft

Jag har nu läst "Höstoffer" av Mons Kallentoft.
Jag ska inte skriva så mycket om den, eftersom Anette redan gjort detta - och jag håller med om det hon skrev. Den är spännande och upplösningen kommer sent och någorlunda oförutsägbart.
Måste snart läsa "Vårlik" och förhoppningsvis få svar på flera frågor som står obesvarade.

Precious av Sapphire

16-åriga Precious blir sexuellt utnyttjad av sin pappa och får sitt första barn med honom när hon är 12, sitt andra när hon är sexton, och blir då utkastad ur skolan. Övergreppen sker mitt framför ögonen på Precious mamma, som inte blundar för dem utan tvärtom anklagar sin dotter för att stjäla hennes man! Precious vill inte sluta skolan, även om hon inte kan läsa och skriva och därmed inte tillgodogör sig undervisningen alls, utan hon vill verkligen gå i skolan, och hon tycker inte att det är hennes fel att hon blivit gravid (och det stämmer ju, eftersom hon blivit brutalt våldtagen av sin far sedan hon var tre år). Hon blir hänvisad till något slags specialskola för tjejer som blivit sexuellt utnyttjade och hamnar för första gången bland likar och där gör hon enorma framsteg och lär sig läsa. Men hon får också nya problem då mamman kastar ut henne ur sitt hem.

Boken är fängslande och gripande och man kan inte fatta hur ett föräldrapar kan behandla sitt barn så som Precious föräldrar gör, liksom att man inte förstår varför sociala myndigheter inte gör något, och att skolan inte verkar bry sig (förrän hon kommer till specialskolan). Precious är ändå en överlevare, en stark tjej som kan ta sig igenom all skit. Intressant är att språket följer Precious utveckling; i början är det nästan obegripligt eftersom Precious inte kan stava, men i takt med att hon lär sig läsa utvecklas hennes språk bättre och bättre och detta för man följa i boken eftersom den är skriven som att P själv berättar. En extra utmaning att läsa på engelska, men som tur var kunde man bläddra i den svenska versionen som fanns i samma bok!

Den svenska motsvarigheten heter "Bakom stängda dörrar" av Agneta och Bengt-Åke Cras och Kristina Hansen och jag tyckte att den var mycket värre. I den svenska boken, som alltså skildrar precis samma historia, skildras övergreppen mycket mer utförligt och det fanns tillfällen då jag undrade om jag skulle läsa vidare eller bara lägga boken ifrån mig då jag tyckte att det var så vidrig läsning. "Bakom stängda dörrar" slutar inte speciellt hoppfullt, och det gör egentligen inte "Precious" heller, men Precious slutar mera "mitt i".

Boken var bra men jag skulle vilja veta om och hur Precious lyckas ta sig ur sin destruktiva historia.

Tack för lånet, Marie. När kommer du tillbaka till Lidköping så jag kan återlämna den över en fika?=)

Mord och död

Nu var det längesedan som jag skrev något här. Jag har läst "Svart stig" "Midvinter blod" och nu läser jag "Hanteringen av odöda". Hur kunde mitt val av böcker bli så mörkt och deprimerande? Svår fråga..Kan kanske berott på en tvärvändning ifrån Keyes mer lättsmälta litteratur.

Svart stig av Åsa Larsson kommer jag knappt ihåg. Tyckte inte om den, kom in i den i slutet...Har fått 2,3,4 i betyg av andra läsare. Ingen bok jag rekommenderar, men smaken är som baken...

Midvinterblod av Mons K Spännande och lätt att följa med i karaktärernas liv. Tycker den var riktigt otäck!!!

Hanteringen av odöda J. Ajvide L.
Riktigt bra. Min bästa bok denna sommaren. Salvador Dali surrealistisk. Har man fantasi och tycker om att läsa awkward things så är detta rätta valet.

Be good!

Ett Öga Rött av Jonas Hassen Khemiri

Halims mamma har dött och han bor med sin pappa Otman. Pappan anser att Skärholmen inte är någon bra miljö för Halim att växa upp i och de flyttar till en annan del av stan. Detta innebär att Halim är tvungen att börja på en ny skola, men i det nya området finns inte så många invandrare. Han uppfyller i och med det delvis den fördomsfulla bilden av invandrare. Han går från att ha minst G i alla ämnen, till att bli lite av en ligist som knappt fixar G, samt att han klottrar, snattar mm. Halim tycker att hans pappa sviker som beter sig som en mönsterinvandrare och att hans pappa inte bryr sig så mycket om kampen mot ”svennarna” som han borde.

Som de flesta böcker jag läser, så tyckte jag om även denna. Trots att språket inte är det traditionella så är den ändå enkel att läsa, också har jag lärt mig massor av nya ord. :) Roligt att författaren finns med på ett hörn och att Halims sätt att skriva tydligen inte är det sätt som han skriver på i vanliga fall.

Picture Perfect av Jodi Picoult

Äntligen klar med en bok! Har varit faster på heltid i Laholm en vecka, och efter en kort mellanlandning hemma för att titta till "huset" ska jag söderut igen för att bl a gå på födelsedagskalas och leka med syskonbarnen (nu kommer det tre stycken, så jag misstänker att det inte blir så mycket tid för läsning ett tag framöver).

Vi läste ju Picoult i bokcirkeln med lite blandade omdömen. Nu har jag läst Picture Perfect, som handlar om Cassie, antropolog, som blir blixtförälskad i Alex, Hollywoodskådis, när hon kallas in som expert i en av hans filminspelningar. Efter en kort tids bekantskap gifter de sig och till en början är allt bra. Men snart kommer Alex sanna sida fram. Cassie blir svårt misshandlad av honom, men stannar kvar eftersom han hela tiden lovar att det inte ska hända igen. En gång är hon gravid och får missfall p g a misshandeln, och när hon upptäcker att hon är gravid igen bestämmer hon sig för att flytta. Hon får hjälp av vännen Will som tar med henne till ett indianreservat där hans släktingar bor, där hon stannar tills barnet är fött.

Hon har haft kontakt med Alex vid några tillfällen och han lovar igen att allt ska bli bra och att han ska gå i terapi. Cassie bestämmer sig för att tro på honom och låter honom komma och hämta henne och sonen.

Boken var sådär. Jag har annars gillat de böcker jag tidigare läst av Picoult. Det är ett viktigt ämne som avhandlas och den är säkert intressant att diskutera (längst bak fanns några "Book club discussion questions"), men handlingen kändes förutsägbar och skildringen av Alex var ganska klichéartad. Cassies reaktion och handlande kändes dock mer äkta. Jag tycker boken slutade bra trots allt. Läste den på engelska och fick lite språkträning på köpet.

Shutter Island

Har då äntligen tagit mig igenom Shutter Island (Patient 67 på svenska) skriven av Dennis Lehane. På Shutter Island finns ett mentalsjukhus där tunga brottslingar vårdas och dit kallas federala polisen Teddy Daniels och hans kollega för att utreda ett mystiskt försvinnande.

Daniels och hans kompanjon förstår snart att allt inte står rätt till på ön. Här försiggår hemska experiment med de intagna sinnessjuka som försöksobjekt och Daniels, som utöver jakten på den försvunna Rachel Solando, även har personliga skäl att få fatt på en annan av fångarna/patienterna, finner sig plötsligt själv vara jagad. När en kraftig orkan slår ut all elektricitet på ön trappas spänningen upp ytterligare.

Detta borde vara en superspännande bok, och det är det. Till en början. Sedan vet jag inte vad som händer men mittpartiet tyckte jag var otroligt segt och trögt. Intrigen kändes i denna del konstruerad, men något i just detta - känslan av det konstruerade, overkliga - fick mig att sträva vidare. Det är jag glad att jag gjorde för sedan kommer upplösningen. Vill inte avslöja för mycket men det är en snygg vändning som i alla fall inte jag var beredd på. Boken avslutas med ytterligare en twist som ger utrymme för tolkningar. Är inte särskilt förtjust i thrillers, blir oftast besviken, men den här var faktiskt värd mödan, just tack vare slutet. Dessutom ställer den intressanta frågor kring hur vi ser på mentalsjuka personer som begår brott och hur de ska behandlas.

På bokfronten intet nytt

Inga inlägg från mig på sista tiden. Har kört fast i den bok jag läser just nu. Borde kanske bara droppa den men samtidigt vill jag se om den eventuellt blir bättre mot slutet. Ibland är det ju faktiskt så att slutet kan förändra ens syn på hela boken. Misstänker dock att det inte är så i det här fallet. Hoppas jag gjort er lite nyfikna på vad det är för sömnpiller jag försöker ta mig igenom. Kan avslöja så mycket som att det är en thriller som också nyligen filmatiserats.

White Line Fever

Av Lemmy Kilmister, sångare i Motörhead

Tydligen ska varenda rockstjärna med självaktning skriva biografier nuförtiden. Jag har själv plöjt igenom ett ansenligt antal och senast i raden blev det White Line Fever av Motörheadsångaren Lemmy Kilmister.

De första kapitlen beskriver en tämligen lugn och trivsam uppväxt på 40- och 50-talet i England, där Lemmy växer upp hos en ensamstående mor. Just de här första kapitlen är de jag i efterhand gillar bäst, eftersom det är enda kapitlen som känns riktigt personliga. Senare i boken går berättelsen mer över i att handla om bandet Motörhead än om Lemmy själv. Dessutom verkar egot ha vuxit i takt med framgångarna och Lemmy framstår mer och mer som en självgod och egotrippad gubbe. Han beskriver hur bandmedlemmar kommit och gått, liksom framgångarna för bandet, men självklart är det hela tiden någon annans fel när saker går snett. Det är alltid de andra bandmedlemmarnas fel att de hoppar av eller sparkas. Det är alltid skivbolagens fel att skivorna inte säljer. Det är publikens fel när konserter går åt skogen. Osv osv. Lemmy skriver utan någon form av självkritik. Han skriver opersonligt och tråkigt och det här är faktiskt en av få böcker som jag under läsningens gång övervägt att låta bli att läsa färdigt. Vill man läsa om rockstjärnelivets vedermödor i form av sex, droger och rock'n roll finns det betydligt roligare, intressantare och framförallt mer utlämnande och personliga biografier att välja.

Twilight

OM JAG KUNDE DRÖMMA
NÄR JAG HÖR DIN RÖST
LJUDET AV DITT HJÄRTA
AV Stephenie Meyer

Efter att möjligen lite sent ha smittats av hypen kring Twilightserien gav jag mig härom veckan i kast med de två första filmerna. Precis som Harry Potter är målgruppen för Twilight företrädesvis ungdomar, men precis som Harry Potter har både böcker och filmer i Twilightserien visat sig tilltala publik betydligt längre upp i åldrarna. Jag fastnade hursomhelst för berättelsen och för karaktärerna i filmerna och har nu läst de tre första böckerna, den fjärde återstår.

Kortfattat handlar Twilight om en vanlig tonårstjej, Bella, som förälskar sig i vampyren Edward. Bellas bästa vän Jacob visar sig dessutom vara varulv. Kanhända låter detta både banalt, barnsligt och befängt men bortser man från karaktärernas skepnader handlar grundberättelsen i grund och botten om relationer, vänskap och kärlek. Författaren drar själv paralleller till Romeo och Julia genom att låta Bella jämföra sin situation med Julias - ett fenomen som återkommer på flera ställen i böckerna. Även Svindlande höjder vävs in på liknande sätt.

Där filmerna fokuserar starkt på kärlekshistorien mellan Bella och Edward får man i böckerna dessutom en hel del vampyr- och varulvsintriger, något som jag själv varken är speciellt fascinerad eller intresserad av men som ändå hjälper till att bygga bakgrundskunskap om karaktärerna och förklarar deras öden.

Som alltid med komplicerade kärlekshistorier så grips jag av svårigheterna för Bella och Edward och lockas hela tiden att läsa vidare för att se hur det ska sluta. Jag är ändå inte helt övertygad om att jag gillar det jag läser. Ur feministisk synvinkel blir jag många gånger förbannad över att Edward är en gammalmodig mansgris och att Bella borde sätta ner foten. Överlag har karaktärerna synnerligen könsstereotypa egenskaper. Trots detta kommer jag att läsa nästa bok. Måste ju få veta hur det slutar...

Händelser vid Green Oaks galleria av Catherine O´Flynn

Ibland fastnar man för baksidestexter. Denna bok föll jag för när jag läste på baksidan att den skulle handla om en 10-årig flicka som leker detektiv och sedan försvinner. Boken heter Händelser vid Green Oaks galleria och är skriven av en debutant, Catherine O´Flynn.

Den första delen i boken handlar om Kate, 10 år. Hon är en intelligent, ensam flicka utan egentlig familj som ger sig själv spaningsuppdrag. När jag i inledning sa att hon "leker" detektiv så stämmer det inte riktigt, för uppdragen är på blodigt allvar för henne. Framför allt bevakar hon en galleria i närheten där hon bor, Greek Oaks galleria. En dag försvinner Kate spårlöst och hon återfinns inte. Efter det gör boken ett hopp i tiden och utspelar sig tjugo år senare, i nutid. Huvudpersonerna är nu en man och en kvinna som arbetar på köpcentret. De är båda två mycket missnöjda med sina liv och sitt arbete. Av en tillfällighet förenas de i sökandet efter den försvunna Kate.

Det här är ingen deckare i vanlig mening. Den handlar mer om hur vi lever våra liv. Framför allt den första delen med Kate är väldigt humoristiskt skriven. Jag skrattade högt när jag läste hennes skarpa iakttagelser av vuxna människors sätt att vara och leva. Den andra delen är mörkare, men läsvärd. Händelser vid Green Oaks galleria är en ovanlig bok som jag hoppas att fler kommer att hitta fram till.

Levande bränd av Souad

Detta är den hemska historien om flickan/kvinnan Souad, som växer upp på Västbanken på femtiotalet, i en starkt mansdominerad familj och by. Mannen har all makt, det är bara män som räknas, något som visas tydligt av att Souads mamma, efter att ha fött fyra döttrar och en pojke, kväver resten av de barn som hon föder direkt efter förlossningen, eftersom de är flickor. Souad börjar tidigt arbeta i familjens jordbruk, har aldrig gått i skolan och är alltså analfabet, och vet inget om livet utanför byn. Knappt i byn heller, eftersom hon bara lämnat familjens gård ett fåtal gånger i sitt liv. Plötsligt en dag är en av hennes systrar borta - och hon vet inget om vad som hänt henne, men i efterhand gissar hon att systern blev mördad av familjen. Varför vet hon inte, men efter den dagen känner hon hela tiden en skräck för att själv bara försvinna en dag. Pappan är hård och brutal och slår ofta sina barn, hon modern finns ingen tröst eller hjälp att få - hon har själv vuxit upp under liknande omständigheter och gift sig i fjortonårsåldern. Så en dag blir Souad själv kär, och ni förstår ju vad som kommer att hända.....

Naturligtvis är detta en otroligt gripande historia, man tror inte att det är sant och man kan inte föreställa sig att växa upp under sådana omständigheter och villkor. Språket är ojämnt och berättelsen är en biografi, vilket kan förklara en viss ojämnhet i berättelsen; det kan inte vara lätt att minnas och återberätta detta helvete.

Simon och ekarna av Kerstin Ekman

Jag har inte tid att läsa så mycket, men passar på att lyssna på böcker då och då, som jag lånade på DLG innan sommarlovet. Jag har precis lyssnat färdigt på "Simon och ekarna" av Marianne Fredriksson. Varför har jag inte läst denna bok tidigare? En underbar uppväxtskildring som spänner över åren från första världskriget till 1960-talet. Simon Larsson är adopterad jude, växer upp i ett arbetarklasshem men känner ofta att han inte hör hemma och kommer så småningom att både ta studenten och läsa på universitetet. Under andra världskriget, när Simon är i tioårsåldern, bildar familjerna ett otroligt vänskapsband med en judisk familj, vars som Isak får bo hos dem och blir som en bror för Simon; de blir sammansvetsade till en familj även om det inte finns blodsband. De två familjerna skojar ibland om att deras barn blivit förbytta eftersom Simon vill studera och Isak är praktiskt lagd.

Hela boken genomsyras av sagans värld, språket är bitvis otroligt poetiskt och finstämt, det är på sina ställen väldigt spännande, andra delar av boken är lågmält berättad. Jag tycker om växlingen och framförallt gillar jag sagopartierna, som finns med igenom hela boken. Jag antar att många av er redan har läst den; om inte så rekommenderas den starkt. Vilken berättelse!

Tips till barnfamiljer: På äventyr i böckernas värld....

Hej!

Idag på förmiddagen var jag och Alicia (tre år) på Framnäs camping, där bokbussen parkerar onsdagar mellan kl 10 - 13 v 27-32. Det var väldigt spännande att kliva in i en buss och få titta på och låna böcker, så många man ville (nästan - tills mamma sa stopp!) Dessutom fanns roliga spel och jättesöta pusselväskor att låna med sig. Sedan hade bibliotikarien lite pyssel, så Alicia gjorde ett orm-bokmärke (klipp och klistra) och ritade en drakteckning. Även mamma hittade sin beskärda del av sommarpocket att ta med hem från vår lilla utflykt i böckernas värld. Nu ska jag bara hinna läsa dem också.......Enda minuset är väl att lånetiden är två veckor, men då får man å andra sidan se till att åka dit igen. Återlämning sker i receptionen på campingen eller stadsbiblioteket och lånetiden är två veckor.

Ett tips till alla småbarnsföräldrar som är i stan någon onsdag under sommaren är att ta med barnen till ett annorlunda bibliotek. Alicia vill gärna åka dit igen (helst redan i eftermiddag). Elinor, dina barn får gå dit när de campar!=)

Oskuld och erfarenhet av Tracy Chevalier

Ännu en historisk roman av författaren till bl.a. Flicka med pärlörhänge och Damen med enhörningen (De två av henne som jag läst tidigare). Romanerna påminer om varandra i stil även om de utspelar sig i olika europeiska städer, alla är historiska och har någon typ av konstnärer i någon central roll. I samtilga finns också ungdomar i nedre tonåren med i centrala roller.

Boken utspelar sig i England i slutet på 1700-talet och behandlar rent historiskt den franska revolutionens påverkan på omvärlden.
Oskuld och erfarenet är lättläst men väcker ändå viss eftertanke, då filosoferandet runt motsatser och vad som finns mellan dem löper som en röd tråd genom hela boken. I de andra romaner jag läst av författaren (framförallt enhörningen) vet jag att jag reagerade på att jag uppfattade att de unga rollkaraktärernas sexualitet beskrevs på ett sätt som jag uppfattade som orealistiskt. Inget av detta finns med i skuld och erfarenhet, som är en klart läsvärd bok.

Åse av Denise Rudberg

Detta är den 3:e boken i en löst sammanhängande triologi där Jenny S är den första och Matilde den andra. Jag har läst Jenny S, men inte Matilde. Jag upplever inte att jag saknar att läst Matilde när jag läser Åse, men med tanke på att jag kan se kopplingar till Jenny S förstår jag förmodligen inte de kopplingar till Matilde som jag missar.

När jag läste Jenny S vet jag att jag hade svårt att acceptera det lyxiga liv som flera av karaktärerna lever. För mig är det lättare att acceptera ett lyxliv i en utländsk miljö - ska det vara långt från mitt eget liv kan det lika gärna vara det ordentligt... Jag vet inte om det är för att jag vet mer vad jag ska vänta mig eller om Åse är en bättre bok, men jag tycker mer om den. Den har allt vad du kan önska dig av en chicklit, lagom mycket intriger, kärlek och flärd. Jag kan irritera mig på de ibland eviga beskrivningar av vilka märken och designer som gjort kläder, skor och inredning, men för övrigt har den precis vad man kan önska, d.v.s. inga problem man grubblar på i evighet, ingen livslång behållning, men en stunds njutning och underhållning.

"någton sorts frid" av Camilla Grebe och Åsa Träff

Sommarläsningsrapport från ett semesterhett Gotland. Dagens utlästa bok heter "någon sorts frid" och är skriven av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff. Den går under kategorin psykologisk spänningsroman och jag måste säga att jag gillar den mycket! Framför allt är greppet att använda sig av en psykoterapeut och hennes sessioner som ett nav i berättelsen nytt för mig. Författarna vet vad de talar om. En av systrarna är psykolog och jag tycker det märks i det initierade sätt som terpeutens arbete beskrivs.

Berättelsen är ganska traditionell, men välskriven. Psykologen Siri, bokens huvudperson, bor i en enslig stuga utanför Stockholm. Hon får en smygande känsla av att någon finns där ute i mörkret; någon som betraktar hennes, ganska sorgliga, privatliv. En dag hittas en av Siris patienter död i vattnet utanför hennes hus och polisen finner också ett självmordsbrev som pekar ut Siris inkompetens som orsaken till självmordet. Samtidigt växer Siris känsla av att någon vill henne illa.

Sommarbarn av Katerina Janouch

Läste ut denna härliga bok igår, gillade den verkligen!


Den återberättar hennes barndom och hon gör det på ett väldigt bra sätt. Hon har verkligen levt sig in i barnets situation, fast man ändå märker att den vuxna finns där bakom någonstans och leder berättelsen framåt. Jag gillar hennes sätt att skriva, vissa stunder endast ur sitt barn-jags synvinkel, sedan ur någon av sina släktingar och sedan ur sitt vuxna-jags synvinkel. Personlig, utlämnande på ett bra sätt och toppen!

Samaritan - av Richard Price

De senaste dagarna har jag varit helt inne i en historia som utspelar sig kring Ray Mitchell som bor i New Jersey utanför New York. Han är uppväxt i en miljö med fattigdom, brott och droger. Han har haft olika yrken men efter en framgångsrik period som manusförfattare till en tv-serie har han tjänat mycket pengar. Han återvänder för att arbeta gratis med att ha skrivarkurser för ungdomar på sin gamla skola. En kväll hittas han nerslagen i sin lägenhet med svåra skador i huvudet. En granne från förr, Nerese, arbetar som polis, Ray vägrar säga vem som slagit ner honom och hon försöker ta reda på det.

På ytan är boken uppbyggd som en historia om en polis som utreder ett brott men det är människorna, deras villkor i livet och vilka motiv som kan finnas till självdestruktivitet som är det väsentliga. Boken är intensivt berättad och har en massa olika berättelser invävda. Den påminner lite om språket, intensiteten och även personskildringarna i Revolutionary Road. En riktigt bra bok om olika människoöden, utsatta barn och trassliga familjerelationer men med mycket värme. Och en spännande pusselintrig hur och om Nerese ska hitta den som slog ner Ray. (Boken är på engelska, tror jag köpte den på bokrean på Bokus, pocket...)

Recension på framsidan från Daily Mail: "A story so good you never want it to end." Jag håller med och då var den ändå på nästan 500 sidor. =D

Har någon läst.....?

Hej!

Efter en "spark i baken" är nu även jag bokbloggare...hinner dock inte läsa så mycket men jag återkommer med lästips framöver....

Nu undrar jag om det är någon som har läst Kerstin Ekmans böcker som hon kallar "Kvinnorna och staden"? De består av böckerna "Häxringarna", "Springkällan", "Änglahuset" och "En stad av ljus"? De kommer i nyutgåva nu och jag blev väldigt sugen på att köpa dem, men undrar om någon läst dem och vet om de är så bra som de verkar? Det ska handla om hur en stad växer fram intill den nyanlagda järnvägen i slutet av 1800-talet, butiker öppnas, folk flyttar dit från landet och byter arbete, ort, liv, klass.... Framförallt är det kvinnorna som skildras med barnafödande, barnuppfostran och slit. Det låter väldigt lovande, men jag har inte tyckt om allt av Ekman, så är det någon som kan hjälpa mig och rekommendera dem/avråda.....

Är det någon som läst kritikerrosade och flerfaldigt belönade "Utrensning" av Sofioksanen? "En litterär sensation och en läsupplevelse utöver det vanliga"..... Handlar tydligen om en sliten flicka som hittas avsvimmad.....

Dave Eggers - Vildingarna

Vildingarna av Dave Eggers är boken som bygger på Spike Jonzes film som bygger på Maurice Sendaks bilderbok. Kan inte minnas att jag var särskilt förtjust i Till vildingarnas land som liten - minns mest den där UR-versionen med en dövstum(?) pojke som hoppade omkring - men blev ändå lite nyfiken när jag läste om filmen. Sedan läste jag en recension av boken som var ganska intressant så jag var förväntansfull när jag började läsa.

Tyvärr så tycker jag inte att denna bok var något vidare. Handlingen följer bilderboken väl men har förstås byggts ut med en massa detaljer. Max bor i suburbia och har en jobbig tonårssyster och skilda föräldrar. Mamman är utarbetad och har en ny karl. En dag får Max ett rejält raseriutbrott, iklädd sin vargdräkt, och rymmer efter det hemifrån. I hamnen hittar han en segelbåt och så småningom hamnar han på vildingarnas ö där han lyckas bli kung.

Vildingarna har förstås en massa mänskliga egenskaper och de pratar engelska. Deras samhälle är anarkistiskt och hierarkiskt. Naturligtvis kan man se paralleller till vår eget sätt att leva. Problemet är att Max och hans nya monsterkompisar inte förmår engagera mig. Jag brukar gilla böcker med inslag av saga och magi men inte i detta fallet. Det blir för tunt och ointressant - tråkigt. Mitt samlade omdöme blir rullgardin ner för Eggers Vildingarna.

Vickis vintagebutik av Isabel Wolff

En ljuvlig feel-good-roman som jag läste med ett småleende på läpparna (förutom när det var lite sorgligt...)! Utspelar sig i England (med en liten sväng över till franska landsbygden). En kopp te här, ett glas vin där, kärlek, vänskap och massor av vackra vintage-kläder är huvudingredienserna.

Vicki är en kvinna i 30-årsåldern som öppnar en vintagebutik. Av en slump blir hon intervjuad av Dan som jobbar på en nystartad liten tidning, får lite gratisreklam och en rad kunder tack vare artikeln. Hon träffar också gamla mrs Bell som har en massa vackra kläder hängande i sin garderob som hon vill sälja, och de två blir vänner. Under tiden som de dricker te får Vicki veta mrs Bells bakgrund, och Vicki berättar om sin. De har mer gemensamt än de först trodde.

Mysigt, romantiskt och småtrevligt - härligt avkopplande läsning i solstolen!

Lorraine Monroe - Våga leda i skolan

På 90-talet blev amerikanska Lorraine Monroe ett namn inom undervisningsvärlden när hon genom stenhård diciplin, höga krav på såväl lärare som elever och en okuvlig tro på att alla elever kan lyckas, ryckte upp en nedgången Harlem-high school. Hon startade Frederick Douglas Academy. Hennes 12 icke förhandlingsbara regler och syn på undervisning och lärande uppmärksammades i stora delar av världen.

I boken beskriver hon dels sin uppväxt, dels de erfarenheter hon fått genom sin egen lärargärning och dels hur hon arbetat som skolledare. Boken är intressant och många av hennes idéer är tänkvärda. Jag gillar hur hon verkligen tror på att eleverna kan lyckas och att hon i egenskap av rektor ständigt gjorde lektionsbesök för att se hur lärarna undervisade. Sedan gav hon dem respons och förslag på vad de kunde förbättra.

Baksidan tycker jag är att hennes metoder, utöver den militäriska diciplinen, verkar bygga på att lärarna (och hon själv) lägger ner en massa frivilligt arbete både före och efter skoltid. Monroe ser läraryrket som ett kall (och det kanske det är?) och förväntar sig att lärarna ska engagera sig i en massa projekt på sin egen fritid. Det är klart att hon måste vara en stark och karismatisk person som lyckas få med sig elever och personal på detta sätt, men jag har svårt att tro att hennes stenhårda regler för ordning och reda skulle gå hem i svenska skolan. Om man inte heter Janne Björklund förstås. Han vet helt klart vem Monroe är.

Tjejsnack av Julianna Baggott

I förbifarten grabbade jag tag i en bok på biblioteket. Den signalerade lättläst chick lit, men den kom att förvåna mig. Boken heter Tjejsnack och den är skriven av Julianne Baggott.

Jag har svårt att förstå hur författaren och förlaget tänkt. Boken har en ung kvinna på omslaget, klädd i linne och med nedhasat bh-band. Titeln Tjejsnack ger signaler om lättviktig text utan substans. Varför vill man ge sådana signaler till en bok som på sitt sätt är ganska komplex? Berättelsen kretsar runt en dotter och hennes mamma. Det är dottern som berättar historien, dels utifrån en sommar när hon är 15 år och pappan tillfälligt lämnar henne och mamman för en annan kvinna. Den andra berättelsen är i nutid när kvinnan är i 30-årsåldern. Centrum i historien är relationen mellan mor och dotter och deras sammanflätande liv. Den är skriven i ett rasande tempo och jag blir ganska fascinerad av historien. Det jag kan invända är att jag inte kommer riktigt nära personerna. Jag vet inte hur verkliga de känns. Men i det stora hela är det en bok som ger mer än vad omslaget avslöjar. Vad sägs bara om följande citat från bokens sista sida: " Jag säger: Det är konstigt hur ens liv plötsligt kan bli ens eget." Jag gillar den tanken. Man måste ta makten över sitt eget liv.

3 böcker

Nu är jag helt klar med En förtjusande man. Den får 3 aaa ;). Jag skriver inget mer om boken. Jag noterade en gravid kvinna som satt och läste den på tåget och då log lite för mig själv...

Nu har jag läst Mordbyn! Äntligen! I bokcirkeln har de flesta redan läst den och den var omtyckt, så jag gav den en chans till. Min favoritrecensent Magnus Utvik (Själv författare till en riktigt bra bok...) hade gett Mordbyn 5 av 5. Jag tycker att boken är oerhört bra skriven. Det märks att det är en författare med nerv och känsla som har skrivit den. Riktigt laddad stämning...Huuuuu

Svart stig. Åsa Larsson.
Har läst solstorm och Det blod som spillts som kom ut 2003, 2004. Nu sitter jag med Svart stig och har redan fastnat! Härligt. Mord och utredningar är en bra kombo tycker jag. Bra när man kan följa karaktärerna i flera böcker om man gillar dem!

Är lite trött i huvudet och orkar inte skriva några djuplodande vackra stiliga meningar...

Arseniktornet av Anne B. Ragde

Författaren till Berlinerpopplarna-trilogin är tillbaka med en ny bok. Eftersom jag tyckte om det hon skrivit innan var jag nyfiken på den här. Det är inte riktigt samma stil som Berlinerpopplarna, men berättarglädjen är densamma, och även här är det sorgliga människoöden som skildras.

Therese blir en dag uppringd av sin mor Ruby som berättar: "Mamma är död. (---) Är det inte fantastiskt?" Eftersom Therese älskade sin mormor håller hon inte med om det fantastiska, och jag blir genast nyfiken på vad det är som gör att Ruby hatat sin mor. I boken får man följa Rubys uppväxt, men även hennes mor Malie då hon var ung. Ett avsnitt ägnas åt Rubys far Mogens, som gifte sig med Malie fast hon väntade barn med en annan. Historien spänner från tidigt 1900-tal till idag och utspelar sig i Danmark. Boken skildrar hårda år under krig och fattigdom, utnyttjande och sexuella övergrepp och barn som inte får kärlek - men tack vare fascinerande porträtt av människorna så sugs man in i eländet och vill läsa vidare. Det finns också en känsla av beslutsamhet och överlevnadsinstinkt, trots lidandet, som gör att man ändå kan känna hoppfullhet.

Anne Tyler

En av mina favoritförfattare heter Anne Tyler. Hon är en amerikansk författare som har skrivit i många år och jag har läst allt hon skrivit. För ett tag sedan upptäckte jag att hennes äldre böcker började rensas ut från bibliotekets hyllor och därefter letar jag alltid efter hennes böcker på loppis. Mitt mål är att samla på mig allt hon skrivit.

Anne Tylers böcker handlar ofta om människor som har svårt att hitta sin plats i tillvaron. En del av dem är lite udda, men hon beskriver dem alla med en sådan värme och förståelse. Mänskliga relationer är temat i alla böcker och de är alla välskrivna och lättlästa. Om du inte har läst henne och skulle vilja prova på så kan jag rekommendera några favoriter: Segla mot stjärnorna, Lapptäcksplaneten, Då när vi var vuxna (tror jag att den heter) och Ett amatöräktenskap. Är det någon annan av er som läst hennes böcker?

"Tackar som frågar" Jennie Dielemans En ljuvlig bok!

Bokens undertitel är "Historien om några människor" och boken handlar om olika familjer som bor i Fisksätra. En förort med många familjer med bakgrund från olika länder och kulturer. Vi får följa den väna fd frisören Sussie som inte vågar säga vad hon tycker högt men som är roligt elak i sina tankar. Khosro som har lite problem med sin mobil som leder till en massa andra saker där han till slut tappar kontrollen... lite. Iklädd den rosa kanindräkten som pryder omslaget... Den tyste och blyge Jannis som arbetar som servitör på en grekisk restaurang och som tycker att den fotbollsfanatiska systern är jobbig.

Sammantaget en rolig och ofriserad bild med mycket medkänsla och respekt för olika människor. Människor som träffas eller bara vars vägar korsas på olika sätt. Helt enkelt en mycket bra bok om en några människor som jag rekommenderar alla att läsa.

(Dielemans har ju skrivit reportageboken "Välkommen till Paradiset" och hon var och berättade om den och turism under länsstudiedagen.)

Chicklitt "Den man älskar" av Emily Giffin

En traditionell chicklit i stadsmiljö (New York) med en lycklig, nygift tjej som plötsligt möter sitt ex som var den första, stora kärleken. Leo som är mystisk, tuff och spännande allt det som hennes man Andy inte är. Passar väl perfekt som en avslappnande sommarbok, den är välskriven och lättläst och har någon slags inbyggd spänning trots att man i efterhand undrar varför. Det händer liksom inte så mycket egentligen. Det som är bra är att man faktiskt inte kan ana ett självklart slut eller lösning på Ellens problem. (eller jo kanske ändå...) Lite självklara miljöer och inslag av Ellen som flickan av folket som "fångat" den rike mannen och lite om Ellens familjebakgrund och hur det påverkar hur hon handlar och tänker. Mycket Marian Keyes tycker jag.

Nattvakten - Sarah Waters

Ni som är med i bokcirkeln har ju läst Kyssa sammet av Sarah Waters. Den boken var enligt mig ingen höjdare. Lite väl mycket lesbisk erotik för min smak även om skildringen av det viktorianska London på sina ställen var intressant.

I Nattvakten är miljön London under andra världskriget och åren närmast efter. Den handlar om några människor vars livsöden vävs samman under Blitzen. Liksom i Kyssa sammet och sina andra böcker tror jag) så utgår Sarah Waters från ett lesbiskt perspektiv men det känns inte lika överväldigande i den här boken, utan mer självklart. Det skrivs inte på näsan på en, trots att det genomsyrar hela romanen.

Boken är indelad i tre delar, 1947 - 1943 - 1941, och händelseförloppet rullas upp bakifrån. Detta tycker jag gör att det tar väldigt lång tid att komma in i boken. Läsaren väntar på att historien ska dra igång på riktigt. Första delen är bara en lång transportsträcka men man får små antydningar som gör att man trots allt strävar vidare. I del 2 kommer belöningen. Här får man på ett mycket gripande sätt följa stackars Viv när hon genomgår en illegal abort, kärlekshistorien mellan Helen och Julia, ambulansföraren Kays upplevelser av krigets fasor samt Vivs bror Duncan som sitter i fängelse. Denna del är verkligen gripande och intressant och den del som gör boken läsvärd. I den avslutande delen knyts de sista trådarna ihop.

Boken var favorittippad till Bookerpriset 2006 och jag kan förstå att den blev en sådan succé med tanke på hur Waters lyckas fånga stämningen under det fruktansvärda blitzkriget, och den speciella tid som andra världskriget ändå var. Personligen så var den stora behållningen skildringen av personerna, i synnerhet Viv och Helen.

bokprat

Jag var inne på bloggen bokhora och fick där tips om den nya sidan bokprat. Det är en ny sida som verkar har en mycket intressant ambition med sitt bokpratande. Den fick mig dock att tänka vidare på mitt jobb. Är det någon av er som har testat att ha en bokblogg med eleverna? Utgångspunkten är att alla läser samma bok. Tanken (hämtad från nämnda sida) är att man för en diskussion efter det att man har läst ett visst antal sidor. Skulle det fungera tror ni? Skulle det utveckla den klassiska bokrecensionen?

"Den hemliga historien" av Donna Tartt

Det senaste året har jag ägnat mig mycket åt omläsning av böcker. Det finns något vilsamt i det. Man vet ungefär vad som ska hända och kan istället koncentrera sig på andra saker. Det kan också väcka minnen till liv. Speciellt om det är en bok som betytt mycket eller om det var en bok som man läste under en speciell period i livet.

Den senaste tiden har jag (med lite uppehåll då och då) läst om kultboken "Den hemliga historien" av Donna Tartt. Det var hennes debutroman när den kom ut 1992 och den kom att få ett enormt genomslag. Först gången läste jag den på engelska, men sedan dess har min engelska försämrats (och jag har blivit latare) så min omläsning är av den svenska översättningen.

Boken utspelar sig på ett collage i New England, USA. Dit kommer Richard som vuxit upp i en liten obemärkt samhälle i Kalifornien. Han drömmer om ett annat liv och bestämmer sig därför om att söka sig till en skola långt hemifrån. Mot all förmodan lyckas han bli en del av den slutna kretsen av en liten grupp intellektuella ungdomar som läser grekiska. Gruppen går allt längre och längre i sin strävan att testa riter, droger och alkohol. Det får ödestigna konsekevenser.

Detta är en bok som när den kom inte liknande någon annan (tror jag). En slags intellektuell deckare för unga vuxna. Jag tyckte mycket om den när jag läste den i 25-årsåldern. Idag kan jag tycka att den är lite väl pratig, men ändå läsvärd. Det som också är intressant är att denna bok har kommit att påverka många författare och jag har läst åtminstone två böcker som är näst intill plagiat av historien. En av den är "Okänt offer" av Tana French. Den boken är inte så bra, men Tana French deckardebut "Till skogs" är dock lysande. (Finns nu i pocket.)

Johanna var vänlig nog att inbjuda mig att bokblogga, trots att jag inte ingår i er bokcirkel. Det är med nöje jag läst era inlägg! Här kommer min första bokrapport om sommarens läsning.

Boken "Blodläge" är skriven av Johan Theorin och det är den tredje i hans Ölandsbaserade spänningsromaner. Jag läste hans debut "Skumtimmen" med stor förtjusning, den andra "Nattfåk" la jag av någon anledning ifrån mig efter bara några sidor. Nu har jag läst den nyutkomna "Blodläge".

Precis som Mons Kallentoft skriver Theorin utifrån de olika årstiderna och våren har kommit till Öland. Boken börjar som ett relationsdrama som växlar i olika tidplan och det dröjer länge innan man förstår vad själva "gåtan" är. Den känns inte heller så viktig. Istället är det människorna som berör. Den gamle kaptenen Gerlof finns med även i denna bok. I övrigt rör sig historien runt de nyinflyttade personerna vid öns stenbrott. De övernaturliga inslagen spelar även i denna bok en stor roll och det fungerar bra, tycker jag. Det är en spännande bok som är lätt att fastna i. Men om "Skumtimmen" kändes lite nydanande när den kom så känns den här mer som "en i mängden".