Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafon

Zafon har skrivit även Vindens skugga som jag tyckte mycket om. Ängelns lek påminner mycket om den boken, lite för mycket tycker jag. Men den är spännande och skildrar en värld mellan verklighet och fantasi på ett sätt som gör att jag hela tiden ville läsa vidare. Huvudpersonen David har en hård uppväxt och ett hårt liv och parallellerna med karaktärer i Dickens är tydliga. Det symboliseras även av att boken Lysande utsikter har en roll och symbolvärde i bokens handling. Vi får komma till det hemliga biblioteket som finns med i Vindens skugga igen, det var en bra koppling till den förra boken. När jag tänker på det finns det gott om symboler som återkommer från den första boken, en penna som har betydelse för Davids vän Isabelle men framförallt huvudpersonens sätt att välja fel och hamna i trubbel. Ja, och så alla böcker och berättelser som i sig är symboler på olika sätt. Att vara i underläge hela tiden och kanske lita på fel personer... En action-bok från 20-talets Barcelona med biljakter, mord, linbaneslagsmål, möte med mörkrets makter (eller?) och en hopplös och evig kärlek. (En detalj som irriteramig de var att vissa händelser uppepade sig identiskt formulerat. Tex lämnar David ständigt orörda glas med öl och konjak på olika kafeer och barer.)