Twilight

OM JAG KUNDE DRÖMMA
NÄR JAG HÖR DIN RÖST
LJUDET AV DITT HJÄRTA
AV Stephenie Meyer

Efter att möjligen lite sent ha smittats av hypen kring Twilightserien gav jag mig härom veckan i kast med de två första filmerna. Precis som Harry Potter är målgruppen för Twilight företrädesvis ungdomar, men precis som Harry Potter har både böcker och filmer i Twilightserien visat sig tilltala publik betydligt längre upp i åldrarna. Jag fastnade hursomhelst för berättelsen och för karaktärerna i filmerna och har nu läst de tre första böckerna, den fjärde återstår.

Kortfattat handlar Twilight om en vanlig tonårstjej, Bella, som förälskar sig i vampyren Edward. Bellas bästa vän Jacob visar sig dessutom vara varulv. Kanhända låter detta både banalt, barnsligt och befängt men bortser man från karaktärernas skepnader handlar grundberättelsen i grund och botten om relationer, vänskap och kärlek. Författaren drar själv paralleller till Romeo och Julia genom att låta Bella jämföra sin situation med Julias - ett fenomen som återkommer på flera ställen i böckerna. Även Svindlande höjder vävs in på liknande sätt.

Där filmerna fokuserar starkt på kärlekshistorien mellan Bella och Edward får man i böckerna dessutom en hel del vampyr- och varulvsintriger, något som jag själv varken är speciellt fascinerad eller intresserad av men som ändå hjälper till att bygga bakgrundskunskap om karaktärerna och förklarar deras öden.

Som alltid med komplicerade kärlekshistorier så grips jag av svårigheterna för Bella och Edward och lockas hela tiden att läsa vidare för att se hur det ska sluta. Jag är ändå inte helt övertygad om att jag gillar det jag läser. Ur feministisk synvinkel blir jag många gånger förbannad över att Edward är en gammalmodig mansgris och att Bella borde sätta ner foten. Överlag har karaktärerna synnerligen könsstereotypa egenskaper. Trots detta kommer jag att läsa nästa bok. Måste ju få veta hur det slutar...